Bäste herr arkitekt Karmebäck,

Det är sent om aftonen då jag skriver till er. Någon riktig nattro vill dock inte infinna sig. Därtill är jag alltför exalterad, ännu denna tredje vecka i min nya bostad. Jag har slagit upp lite sherry för att kunna slappna av, och ska nu försöka formulera min djupt kända tacksamhet.

Ty det är just den känslan som fyller mig då jag går omkring i mitt eget ägandes Stolpahus. Med risk för att överdriva är det som att hela min existens har hittat hem. Att faktiskt få bo mitt i skogen, och ändå under komfortabla former, har varit en dröm för mig sedan unga år. När jag första gången hörde talas om Stolpahusen började mitt hjärta att slå som i häftig förälskelse.

Första gången jag klev ut på min hängande terrass blev jag både förskräckt och lycklig. Det var en hisnande upplevelse. Inte för att jag är höjdrädd, men det var en kittlande känsla att vistas på samma höjd som fåglarna uppe bland trädkronorna i skogen. Redan som tonåring hade jag läst ”Skogsliv vid Walden” av Henry David Thoreau. Boken har tveklöst inspirerat mig till det beslut som förlöstes av era Stolpahus.

Ni har verkligen lyckats skapa ett trevligt hem åt mig, herr Karmebäck. Det är till och med lite roligare än normalt att gå på toaletten, där jag funderar över hur ni med ingenjörskonst och fiffighet löst transport av mitt dagliga avträde.

I höstas gavs även prov på husets hållfasthet. Det var en ruskig storm som fick granarna att vaja. Jag fällde upp klaffbron och stängde fönsterluckorna, halade in altanen och plötsligt hade hela huset slutit sig om mig. Dock utan minsta obehag, vill jag understryka. Jag passade på tillfället att tända en brasa i den utmärkta kaminen, och rökte samtidigt något litet som jag tycker om.

Jag är också väldigt belåten då jag betraktar huset rent estetiskt. Valen av enbart hållbara material från lokala leverantörer, de vackra och naturliga ytskikten, det fina köket som är så välutrustat för såväl gourmetkvällar som vardagens tillagning av smultronpaj – den helhet ni skapat gör mig regelbundet mycket lycklig.

För allt detta vill jag tacka er, herr Karmebäck. Jag önskar er fortsatt framgång i ert viktiga värv att skapa bostäder som hjälper människor att förverkliga sina drömmar.

Bästa hälsningar från er vän i skogen,

Gösta

PS. Kurre Smack hälsar. Han tycker mycket om de chipsrester som understundom samlas på terrassen. DS